Tankar kring miljön

page4

Vilka frågor är viktigast för mig?

Jag vet inte. Faktum är att jag nog aldrig kommer kunna svara på det. Varje problem förtjänar sin uppmärksamhet, ett arbete som det här borde aldrig slå över i en tävling. Klimatmötet i paris COP21 var ett mäktigt samarbete mellan världens länder för att bemöta den situation vi står inför. Ordförande Laurent Fabius skulle vägleda deltagarländerna till att sätta gemensamma mål för utsläppen av växthusgaser.

Vi har nog blivit lite avtrubbade kring de här frågorna på grund av att vi ständigt matas med katastrofvarningar, och ändå ser livet för oss i det stora ganska lika dant ut. Men det förändrar ingenting. Det är verkligen av största vikt att det åtgärdas. Växthusgaserna når hela tiden högre nivåer, och de har inte varit så här höga på 800 000 år enligt U.S. national climate assessment.

Det är förvisso inte nytt att försöka få till sätt att bromsa utvecklingen. För sex år sedan i Köpenhamn gjordes en tidigare satsning, men det misslyckades. Den här gången blev det tvärt om – en succé!

I en artikel läser jag att:

  • Haven har stigit 19 centimeter på 100 år
  • Havstemperaturerna har ökat med drygt en halv grad sedan 1970
  • Haven är 26 procent surare än innan industrialiseringen
  • Världsisarna har minskat med mellan 3-4 procent per decenium sedan 1979

Är det här för stort för att greppa. Är det för abstrakt för att omfatta. Vill vi inte kännas vid att vi gör fel, när vi inte haft någon sådan avsikt?

Även om den här frågan har hängt med rätt länge tror jag inte att jag är ensam om att känna en viss osäkerhet inför vad det innebär. Att växthusgaser är farliga råder nog inget tvivel om, men hur, varför – och i vilken utsträckning påverkar de klimatet?

Först och främst bidrar de till att världens medeltemperatur ökar. Det finns en tydlig trend de senaste trettio åren med kraftigt stigande temperaturer. Liknelsen med jorden som ett växthus finns redan i ordet, och det bygger på att solens strålar har lättare att ta sig in genom atmosfären än ut ur densamma.

Konsekvenserna av en höjd medeltemperatur är många. Glaciärer smälter; haven försuras, stiger och värms upp – vilket i sin tur påverkar ekosystemen däri; översvämningar och torka blir vanligare, liksom andra allvarliga väderfenomen.

Svaret på varför ser olika ut beroende på hur frågan ställs. Det är helt klart att användningen av fossila bränslen spelar en stor roll, liksom en köttcentrerad kost. Gemensamt är att det leder till högre koncentrationer av koldioxid, metan och andra växthusgaser i atmosfären. Koldioxid är den i huvudsak viktigaste källan, ensam utgör det drygt tre fjärdedelar av alla växthusgaser. Om bara koldioxid betraktas är de allvarligaste utsläppskällorna fördelade enligt:

  • 35 procent kommer från energiproduktion
  • 24 procent kommer från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning
  • 21 procent från industrier

Det är inte en stillastående process heller. Mellan år 2000 och 2010 ökade de genomsnittliga årliga utsläppen med motsvarande 10 miljarder ton koldioxid.

Så ett svar på frågan varför är alltså att vi konsumerar mer. Men varför konsumerar vi mer? Jo, ett svar är såklart att vi blir fler på jorden, och att konsumtionen följer med dem. En annan förklaring vilar på det faktumet att ekonomisk tillväxt kräver den här typen av konsumtionskultur. Inom livmedelsindustrin kan det ses på att bäst-före-datumen blir kortare, med följden att mer svinn sker såväl hos återförsäljare som hos slutkonsumenter.

Under en lång tid fanns det notoriska motdebattörer, och egentligen är det en bra sak. Vi måste betrakta vetenskapen på just det här sättet – som något som ska prövas och testas, tills sannolikare hypoteser framträder. Kritiker har lyft fram allt möjligt – solaktivitet, vulkanutbrott, rymdkropparnas rörelsebanor och så vidare. Och allt är riktigt. Det påverkar jordens klimat. Men trots att dessa faktorer tas med i beräkningarna är det fortfarande tydligt att de senaste femtio årens klimatförändringar inte beror av naturliga orsaker.

Några tecken som talar emot kritikerna är till exempel att solens aktivitet är lägre, och vulkanerna har haft flera stora utbrott – sånt som borde leda till lägre temperatur, vilket inte är fallet. FN:s klimatpanel IPCC, med forskare från hela världen, är till 95 procent säkra på att människans utsläpp av växthusgaser är orsaken till klimatförändringar.

Jag väljer ibland att inte tänka på de här sakerna eftersom jag känner en viss maktlöshet inför dem. Men det finns hela tiden så mycket som kan göras. Och jag tror inte på att frågan ska flyttas ner på individnivå. Enligt IPCC är det fortfarande möjligt att hejda uppvärmningen så att jordens medeltemperatur inte ökar med mer än två grader vid slutet av seklet. Men då måste utsläppen minska med minst 40-70 procent till 2050, och gå ned till noll innan seklets slut. Enligt deras senaste rapport är det framför allt fyra saker som kan hjälpa oss att nå dessa mål:

  • Fossila bränslen ska bli av med subventioneringen
  • Utsläppsrätter eller skatt på koldioxid ska införas
  • Bättre villkor och större stöd för förnybar energi
  • införa internationella avtal så att alla länder tillsätter liknande åtgärder

Det kan kanske också kännas avlägset att göra någonting åt miljöfrågorna eftersom vi personligen med största säkerhet inte kommer att drabbas av förändringarna. Det kanske låter som en småsak att världstemperaturen stiger med fyra grader, men resultatet kommer vara obeboeliga områden, och miljontals människor kommer drabbas av allvarliga översvämningar och stormfloder – detta leder i sin tur till ökad sjukdomsspridning och svårare att få tag i rent vatten. Som vanligt är det dessutom de fattiga delarna av världen som kommer få svårast att möta de nya utmaningarna.

Vi som bor i Sverige kommer så klart också att drabbas. Men för vår del blir effekterna av en tvågradig temperaturökning främst leda till ökad nederbörd och större risk för översvämning.

Klimatförändringarna har dubbla effekter dock. En högre temperatur ger längre växtsäsong, och större skördar i jordbruk och skogsbruk, men också nya skadeinsekter och sjukdomar. Den blötare marken påverkar skogsbruket och ökar risken för stormfällningar.

Så, det var ett långt inlägg om en svår fråga. Förhoppningsvis kom mitt meddelande fram – det är viktigt att vi ser över våra vanor, och blir medvetna om vårt ansvar. Det är helt enkelt inte hållbart att fortsätta som vi gör.